Gammal Gasar Bäst

Svårt att ligga lågt med hög Oldsmobile

Av Hollywood Hank

För ett tag sedan kontaktade min gamle kompis, tillika arrangören Axle Idzardi mig och undrade om jag skulle till bilträffen på Viva Las Vegas som han är med och arrangerar. Jo, det skulle jag ju. 

    Ivrigt rabblade han på om en äldre man som skulle dit med en riktigt ball bil. 

–Du måste plåta honom. Ball gubbe, ball bil och massa balla storys! 

    Klart man nappade och plötsligt utan att haja hur flera veckor passerade revy är det söndagsmorgon, alltså dagen efter bilutställningen. 

    Vi hade träffats redan på lördagen för att skaka hand och allmänt bladdra på om bilar och ännu mer bilar. Jag och ägaren alltså. 

    Men nu är det som sagt tidig söndagsmorgon och jag befinner mig i passagerarsätet på just nämnda ägare Hal Engstroms -50 Oldsmobile. Ett gammalt gasserbygge från 60-talet han köpt från Kentucky. Vi brakar fram genom de ganska tomma gatorna i Las Vegas industriområde medan solen är på väg upp. Hal sliter i växlarna och bilen går förvånansvärt snällt. Den skakar inte, rister inte nämnvärt och går verkligen inte sönder. Den går hur bra som helst även fast han inte trampar ur den fullt märks det att det finns både vrid och lust i den snygga Oldsmotorn. Hal är en herre som även han är full av vrid och lust, och att han är nöjd med Oldsen framgår tydligt av hans gemytliga leende då han i fulla drag njuter av att ratta den höga nosen genom trafiken.  

– Jag har kämpat för att kunna ratta den här bilen ska du veta, berättar han. Han förklarar mellan växlingarna att han och polaren John Coons för några år sedan fick se en annons på en -50 Olds gasser i L.A Den hade en big block och priset var rätt. Men den gången såldes den mitt framför snoken på Hal. Så när han fick syn på Oldsen vi ser på bilderna på eBay skulle han bara ha den. 

    Den fanns i Kentucky och Hal slängde sig på luren för att känna säljaren på pulsen. Den skulle enligt utsago varit byggd och tävlad med under 60-talet och de textade namnen vi ser på karossen har faktiskt hängt med sedan dess, likaså klistermärkena som är härligt slitna. 

–Säljaren sa att den körts de sista åren med en Cheva smallblock, men att han skulle skicka med en gammal Oldsrocket-motor med ett hål i sidan på blocket. Jag brydde mig inte om blocket, men han skulle även skicka med ett komplett sexförgasarinsug och lite andra balla prylar och då blev man ju taggad, berättar han.

    Först planerade Hal att sälja alla Oldsprylar för att få in lite kapital att fixa till Oldsen med, men planerna ändrades och plötsligt var Hal i full färd med att bygga en ny Oldsmotor... till bilen. Ett beslut vi uppskattar, för motorn blev verkligen både snygg och snabb.

     Under bilturen den där söndagsmorgonen pratar vi även om andra bilar Hal har haft. Han ägnade en stor del av sitt liv åt att tävla med Sprint Cars, men efter en olycka där han blev rätt tilltufsad beslöt han sig att lägga av med tävlandet. Det blev några sabbatsår, men snart började den gamla räven med att bygga bilar igen. 

–Det måste vara hot rods, ja du vet inget som är original i alla fall, skrattar han.  

    Han har ägt en hel del gassers och har fortfarande en rolig och brokig samling bilar. Som den där -56 Ford Victorian med kortad hjulbas. Den var byggd som en racebil redan i slutet av 60-talet och har numera en mycket frisk 390 cui motor framför en T-10 fyrväxlad låda. På den tiden den först byggdes kördes den med en brutal 428 cui som dåvarande ägaren på ett skumraskt vis i en skum gränd lyckats handla direkt från fabriken… Hal har träffat snubben som byggde den från början. 

–Han berättade att de aldrig byggde några inre hjulhus till den, så att gummit sprutade friskt inne i kupén, garvar Hal. –

    -56:an tävlades lite med på strippen, men det var till vår glädje och största del faktiskt en gatbil man körde streetrace med! Man kan ju bara föreställa sig synen på den tiden, när Forden med den korta hjulbasen kom sladdandes på någon gata. Oslagbart uppkäftigt. Hursomhelst så blev den bilen ståendes i många år innan Hal lyckades köpa den. 

    Lika bisarrt känns det när han berättar om den där Auburn-replikan han hittade i ett dike, men sedan helrenoverade och faktiskt vunnit första pris med på en Corvetteutställning… Ja, historierna avlöser varandra och vi finner snabbt att Hal är en trevlig prick med en rätt skaplig mustach. Han har ju förresten ett rätt svenskt efternamn, men exakt vad det beror på vet han inte! 

    Själv bor han utanför San Diego där han har ett stort garage och bygger roliga saker mest hela tiden. Ja, som den där Fiat Toppolinon han ska tävla med i sommar. Ett gammalt dragrace-bygge som han justerat till lite.  Men för att återgå till Oldsen. 

     Karossen var riktigt bra när Hal köpte den, men framaxeln var minst sagt tvivelaktig och något han bytt ut. Bakaxeln är originalets, men numera med spole.

 -Ja hela bakvagnen är original och så körde nog många på den tiden, säger Hal och fortsätter: -Den är så pass stabil och rejäl, bilen höjer sig i aktern när jag trampar på, och sen bär det iväg .

    Underhållsfritt och lättmekat blir vi informerade om. Jo, och i samma andetag får vi reda på att Oldsen faktiskt är till salu. -Ja, det finns ju så mycket skoj jag vill bygga, skrattar Hal och erkänner att han knappt hunnit med att köra in motorn.

     Just innan vi släpps av efter en sista resa i Vegas med Oldsen vill han bara säga att hans bruksbil är en -61 Pontiac Ventura med 389 och tripower. -En originalbil..än så länge, skrattar han och ser full i fan ut. Det där med orignalbil kommer nog att ändra på sig tänker jag för mig själv där jag står på den heta asfalten i Las Vegas och ser Oldsen fara iväg som en liten raket när han slänger i växlarna, en efter en...